Nu har kallelsen till "stora" sjukhuset kommit. Jag har fyra tider bokade under en och samma dag. Den första är tidigt på morgonen och därför kör vi ner redan dagen innan. Vi har bokat rum för natten i utkanten av stan. Kvällen ägnas åt att rekognosera lasarettsområdet. Var vi ska hän, var man kan parkera, äta lunch...

Undersökningsdagen börjar med ett besök hos audionomen och jag får göra om hörseltesten från regionsjukhuset. De är inte bra. Jag hör mycket dåligt på mitt högra öra. Men det visste jag ju...

Nästa hållplats är balansmottagningen. Här testas balansen på flera olika sätt. Bland annat genom att man med blicken får följa en ljusprick på väggen. I en annan övning ska man stå stilla och blunda samtidigt som man får en vibrator i knävecken. Men den värsta upplevelsen är ändå att få vatten inspolat i öronen för att på så sätt kontrollera yrselfunktionen. 

Aningen mer vinglig på benen kommer jag ut därifrån. 

Nu är det dax för dagens första läkarbesök. Hos överläkaren på Öron-Näsa-Hals får jag reda på att det finns inget val, det kommer att bli operation för min del. Och att den är inplanerad inom de närmsta månaderna.


3 kommentarer:

Anonym sa...

Läst alla dina inlägg om din kamp för att tas på allvar, få en diagnos och rätt behandling... Tänker på dig och undrar så; Hur gick din operation och hur mår du idag?

Runt omkring i livet... sa...

Min operation gick bra men rehabiliteringen har blivit ganska lång... Hörseln och balansen på höger sida försvann helt och det tar tid för hjärnan att anpassa sig till de här nya förhållandena. Orken är pga detta inte på topp, jag är fortfarande sjukskriven på deltid. Livet har blivit annorlunda, men är ändå bra!
Tänkte skriva ner min berättelse om den här ganska så ovanliga diagnosen, ska försöka fortsätta med flera inlägg.
Kul att du har hittat hit och vill läsa!

Anonym sa...

Jag opererade mitt an på 38mm den 7 juni nu i somras. Det blev akademiska i Uppsala som tog bort den. Jag jobbar halvtid ännu en tid men räknar med att snart vara igång för fullt. Visst har den rackaren lämnat spår efter sig men inget som man inte klarar av att vänja sig med. Det skulle vara kul att få dela lite erfarenheter med flera som gjort detta. Jag har förstått att alla får olika upplevelser av operationen. Kanske vi kan sätta ihop en maillista eller nåt? Maila mig ni som vill dela era erfarenheter och frågor så kopplat vi ihop oss.. lennart.sundgren@hotmail.com