Det känns bra att äntligen ha träffat en doktor som tar mina problem på allvar och tror på mina symtom och han lyckas få snurr på sjukvårdens annars så tröga hjul. Inom ett par veckor får jag tid till dels magnetröntgen och dels till hörseltest hos en audionom på lasarettets öron-näsa-hals mottagning.

Magnetkameraundersökningen ska ske på en privat mottagning och den visar sig bli en allt annat än trevlig upplevelse. De höga skårrande ljuden från maskinen kan jag stå ut med, men den hemska skärande musiken och att personalen envisas med att med jämna mellanrum skrika in i mina ljudkänsliga öron via en högtalarledning som säkerligen sett sina bästa dagar - det gillar jag inte!

När sedan sköterskan kommer och sprutar in kontrastmedel i min arm utan att jag fått information om det innan - då är måttet rågat. Tyvärr inget högt betyg till er!!

Inga kommentarer: